torsdag 20 februari 2014

Hos mig är det killar som tilltalar mig mest, vilka det än gäller faktiskt konstigt nog. Hos hästar föredrar jag alla gånger valacker framför ston. Ston är så griniga och ojämna i humöret. Valacker är mycket trevligare att ha och göra med.
Även hos katter föredrar jag hanar, men jag har ingen aning om varför. Jag har aldrig haft katt så jag vet ju egentligen ingenting. Hanar känns bara mer rätt för mig på något vis så skulle jag skaffa katt skulle det med största sannolikhet bli en hane, såvida jag inte skulle vilja ha en sköldpaddsfärgad. Jag gillar sköldpaddsfärgade katter så det skulle väl vara enda anledningen för mig att skaffa en hona.

Hos människor är det killar som gäller också både vad gäller partner och kompisar. Jag har alltid kommit bättre överens med killar och trivs ofta bättre i deras sällskap. Tjejer är så komplicerade, ska tjafsa om allt, kan inte umgås med vem som helst och snackar bara en massa skit bakom ryggen på andra och kan vara oerhört elaka vilket jag själv fått känna på många gånger. Senast för bara ett par veckor sedan då vår forna allmänlydnadsinstruktör mailade mig på FB och ifrågasatte hur jag har mage att prata om Eddies sjukdomar och hans veterinärkostnader, att det är synd om uppfödaren som blir "uthängd" (ehh, what?!) p.g.a. att jag pratar om Eddies hälsa, anklagade mig också för att plåga Eddie som låter honom leva (enligt henne borde han blivit avlivad för länge sen), att han inte kan leva det hundliv han ska leva (jag frågade henne på vilket sätt han inte kan det men fick inget svar), att han alltid är stressad (?!), att det är mitt fel att han är sjuk och det ena med det andra. Kan tillägga att hon inte träffat Eddie sen han var 9 månader.
Hemskt elak människa som jag hoppas att jag inte kommer att springa på någonsin mer i mitt liv. Behöver jag tillägga att jag tog bort henne som vän på FB?
Något sådant där sysslar inte killar med. Inte enligt min erfarenhet i alla fall. Inget skitsnack, inget tjafsande och hackande på varandra. Betydligt lättare att ha och göra med. Hemma har jag fler killkompisar än tjejkompisar.

Och så har vi då hundarna. Tik eller hane? Vad gäller hundar är det definitivt hanar som gäller där också. Största anledningen är att jag vill slippa löp och skendräktighet. Hanar känns som mer hund också.
Visst har jag ändå haft funderingar på att kanske gå över till tik nästa gång. Fördelar och nackdelar finns ju inom båda könen. En hanes egenskaper är inte alltid så roliga heller speciellt inte om man har en Eddie som är översexuell och ska jucka på allt och stressa upp sig över tikar, kastrater och valpar. Dom har lite svårt med koncentrationen ibland också där det rör sig mycket hundar och finns många tikfläckar som på brukshundsklubbar t.ex. Och så att man är lite rädd att dom ska smita och leta upp en löptik. Det kan vara lite jobbigt att behöva tänka på det, men annars trivs jag väldigt bra med att ha hanar.
Visst skulle det vara lite intressant att byta till tik nästa gång, men känner jag mig själv rätt så kommer det troligtvis sluta med en hane till slut ändå. Beror lite på ras också känner jag om nästa blir tik eller hane, men helt klart har jag svårt att motstå hanar.

0 kommentarer:

Translate

Inga bilder på den här bloggen får kopieras, sparas ner eller spridas. Är du intresserad av någon bild kontakta mig på portisskvaller@gmail.com

Arkiv

Etiketter

Summa sidvisningar