I söndags föreslog jag att vi skulle gå till fårhagen. Jag har inte varit där sedan Eddie var "ung" så det är säkert omkring 3,5 år sedan och då stack han iväg och försvann. Han var borta i runt en halvtimme och när han äntligen kom tillbaks sprang han raka vägen fram till en pöl med gröngul skit och rullade sig. Det var bara att köra ner nävarna där och fånga honom annars hade han garanterat försvunnit igen. Hagen är stor och inhägnad men den går att ta sig ut från via vissa passager. Var Eddie var då han var puts väck har jag ingen aning om, men det var i alla fall tur att han kom tillbaks. Sen dess har jag vad jag kan minnas inte satt min fot där vilket är synd för det är en fantastisk plats att släppa hundarna på så länge man är ensam där. Det är stora öppna ytor, kullar, stenar, träd, stolpar m.m. Fantastisk terräng för hundarna att skutta runt i och träna både flås och muskler plus att dom kan hoppa lite naturhinder och balansera på stock och sten. Ska försöka gå dit oftare hädanefter.

I söndags hann vi bara komma in i hagen så började dom skjuta på skjutbanan. Dom där smällarna hörs vida omkring. Ingenstans är man fredad och under inga dagar kan man slappna av heller. Det skjuts var och varannan dag. Tycker söndagar borde vara skjutfria men icke!
Men det var bara inte skjutandet som ställde till det. Det var även frisbeetävling eller träning där så vi hade inte kunnat släppa hundarna i alla fall. Vi gick längre bort istället bakom en kulle och då hördes faktiskt inte smällarna eller så slutade dom skjuta för vi hörde inget när vi kom hem heller. På vägen hem passerade vi en mindre fårhage så vi gick in i den så hundarna fick springa lite i alla fall och Eddie kunde glömma rädslan och slappna av lite.
Idag tänkte jag dock att nu fasen ska vi till den stora hagen och hoppades på både hundfritt och skjutfritt och vi hade tur för inga hundar var det där och inte har det skjutits något idag heller vad jag har hört.

Eddie var på riktigt gott humör och idag fick vi skymta lite av den gamla Eddie som älskar att springa, leka, att jaga och jagas.
Han har inte velat leka med Dio på flera månader men idag var han stundtals med på noterna. Underbart att se!

Stanna! Sitt kvaaar!

För en gångs skull sköts det inget idag när vi gick ut på åkrarna. Skönt! Eddie var ganska nervös i början, men det släppte efter en stund så han kunde njuta av friheten. Han höll sig dock mest vid mig och köttbullarna jag hade i fickan ;)
Dio stack inte heller iväg till grusvägen för första gången på länge. Det var inga kraxande fåglar i farten idag. Bara tysta fåglar som svävade ovanför men dom är ju lite svårare att jaga så han fick nöja sig med att titta, och käka skit som han hittade lite här och var. Väl hemma kom allt upp igen. Mysigt...
Försökte träna lite inkallning men Dio blir rätt stendöv ute på åkrarna. Något att jobba på!

Här är dagens bildbomb. Bara snön som fattas nu!