Det har varit utställningsuppehåll nu ett tag men idag var det dags igen. Hade inga stora förhoppningar och kände mig inte speciellt taggad eller sugen heller. Tror mest det var vädret som drog ner suget och humöret. Enligt vissa rapporter skulle det vara korta regnskurar, enligt andra sol och 20 grader. När jag åkte iväg i morse var det 9 grader och regn. Inte mycket som stämde där inte. Jag hoppades på att det skulle klarna upp lagom till vi skulle in i ringen men se det gjorde det inte. Det regnade och regnade och regnade så innan vi ens hunnit fram till ringen var vi pissblöta. Regnkläder hade jag med mig men hade hoppats på att hinna installera oss vid ringen innan jag skulle behöva ta på mig dom. När vi väl kom fram till ringen var det ingen idé. Var ju redan blöt liksom.

Tack och lov var vi först i ringen idag. Det är rätt skönt att vara det så man får det överstökat och kan åka hem om man inte går vidare vilket jag hoppades på att vi inte skulle göra idag. Jag trodde inte vi skulle gå vidare heller. Skulle bli mycket förvånad om vi gjorde det.
Jag hade som mål att få excellent och att inte komma sist i konkurrensen. Det skulle vara bästa resultatet hittills om det blev så.
Men så det blev det inte. Jag tror inte domaren gillade Dio. Han gillade inte henne heller. Han var som vanligt snäll men tyckte även denna gång att det var obehagligt och backade undan och hade inget som helst intresse av att undersöka domaren. Det har han ändå haft innan på de senaste utställningarna och delat ut en och annan puss men inte idag. Jag sa att han blivit skrämd men hon brydde sig inte så mycket om det utan var ganska "mekanisk" i sitt sätt. Men det var bara Dio hon var så emot. De andra hundarna pjoskade hon med så jag tror inte Dio föll henne i smaken riktigt.
Så resultatet blev "bara" very good. Kritiken var i det stora hela bra men nog ändå den "sämsta" vi fått hittills.
Så ingen bra dag med andra ord men jag hade det på känn och hänger inte läpp för det. Bättre lycka nästa gång både resultatmässigt och vädermässigt hoppas jag. Lite trist att vi inte uppfyllde mitt nästa mål men jag får hoppas att vi gör det nästa helg istället. Ska försöka hinna med att träna lite innan dess också. Dio skötte sig bra idag ändå men alltid bra att träna lite. Man kan ju alltid bli bättre.
Det var i alla fall fantastiskt skönt att få sätta sig i en varm, torr bil och åka hem. Eddie var med också och han satt och skakade i buren för han frös så så det var bara bra att det gick dåligt idag så han fick komma in i värmen.
Han hade kanske blivit varm ändå för lagom när jag hade börjat rulla med bilen tittade solen fram. Det var så dags då! Men jag misstänker att den försvann lika snabbt igen.
Nu laddar vi om inför nästa helg. Då får Eddie vara hemma hos mina föräldrar om dom kan tänka sig det så slipper han ligga på en utställning och ha tråkigt och jag får det lite lättare med bara Dio att hålla reda på. Jag hoppas verkligen det går bättre nästa helg. Vore så kul att inte komma sist för en gångs skull.

Det har varit lite si och så med hälsan här hemma senaste veckan. Eddie är ju som han är. Det går upp och ner. Efter förra veterinärbesöket har han varit nästan symptomfri. Han har fortfarande rätt mycket svamp i öronen, framför allt i det ena och han slickar sig om tassarna ibland (vilket inte alls behöver ha med en ev. allergi att göra. Kan lika gärna vara SLO:n som spökar) men rumpan har han knappt brytt sig om. Han har varit där och naggat och slickat några enstaka gånger men det gör han ju annars också ibland för att hålla rent så det är inget som jag kopplat till hans ev. allergiproblem.
Igår däremot började han slicka så där frenetiskt i rumpan och morrade när jag försökte hindra honom så då blev det tratt på en liten stund.

Han har nu ätit allergifoder i ungefär ett par veckor är det nog. Helt strikta har vi inte varit på grund av att det är så himla svårt! Framför allt för husse i huset som gett honom både korv, köttbullar och godis, men han visste inte att han inte får ge honom korv och köttbullar, men nu vet han det. Inget annat än allergifoder är det som gäller. Men morötter ger vi honom fortfarande. Kan inte tänka mig att han är allergisk mot morötter. Allergigodis har jag köpt också som han får men han tycker väl att det är sådär och snart är dom slut så då får jag hitta på något annat.
Fy så krångligt det är med denna allergidiet! Och krångligare blir det när jag åker hem nästa vecka. Jag kan omöjligt ta med mig foder på tåget. Det blir för mycket och tungt. Jag kan heller inte köpa allergifoder hos veterinären där hemma för dessa foder är på tok för dyra för min plånbok så jag får helt enkelt beställa ett hypoallergent foder på nätet och skicka till adressen där hemma. Den här gången tänker jag beställa Arion och se om han gillar det bättre. Han gillar det han har nu också, ibland, men han äter hellre Dios foder så jag tror att Arion är mer välsmakande och förhoppningsvis inte lika hårda bitar. Bitarna i fodret han har nu är stenhårda! Det kanske alla allergifoder är, vad vet jag men det känns som att han tröttnar lite av allt tuggande.

För svampen får han inget annat än öronrens med Otodine. Vågar inte ge honom kortison uti fall att det blir pricktest sen så vi får köra på med Otodine. Hittills har jag rengjort en gång om dagen för jag har inte så mycket Otodine kvar så jag har snålat lite och på vanliga apoteket finns det inte. Vad göra?
Beställer från Veterinärbutiken förstås! Jag har haft väldigt dåligt med pengar så jag har inte kunnat beställa tidigare utan hade hoppats på att det jag hade skulle räcka men det kommer det inte att göra för jag måste nog göra rent två gånger om dagen om det ska ge önskad effekt. Så igår la jag en beställning och den verkar redan vara på väg så kanske den kommer i morron. Tack gode gud för att Veterinärbutiken finns! Nu har jag ju inte längre min personliga leverantör av Megaderm heller så då måste jag beställa på nätet och det har ju varit så gott som omöjligt att hitta någon butik på nätet förut som säljer Megaderm men det problemet är ju ur världen nu. Jag har inte behövt beställa något än dock eftersom vi flängt till veterinären titt som tätt och jag har passat på att köpa då men förhoppningsvis blir det inga fler veterinärbesök sen på ett bra tag *peppar peppar* och då kommer Veterinärbutiken väl till pass. Kommer nog att bli en stammis där till slut ;)
Hoppas nu att rengöring med Otodine 2ggr/dag ska göra det hela lite bättre. Och så måste jag vaka ännu mer över Dio så att han inte är där och slickar i Eddies öron.

Och apropå Dio så har han slickat sig om baktassarna ett tag och jag misstänker att han har fått svamp. Är det inte det ena så är det det andra! Men tur i oturen med en redan sjuk hund är att man har ett smärre apotek här hemma. Det är salvor, sprayer, bandagegrejer, specialschampon och mediciner så jag tvättade först med klådstillande schampo, stoppade sedan in lite polsterbinda mellan tårna för att suga upp fukten, sprayade med lindraspray och igår fick han tassbad i Atamon. Idag trodde jag det var bättre då han inte slickat på hela dagen men ikväll började han slicka igen så det får bli ett till tassbad ikväll och så ett par stycken i morgon. På lördag ska han duschas inför söndagens utställning så då blir det schamponering med Eddies "tasschampo" som han hade för sin SLO. Det är ett antibakteriellt schampo som torkar ut. Blir det inte bättre av några dagars behandling med detta är det väl bara att ta honom till veten men jag tror inte det kommer bli nödvändigt.

Förutom allt detta har även husse och matte varit krassliga i förkylning. Första två dygnen sov jag mest hela tiden, sedan fick jag hosta som inte är helt borta än och förra helgen mådde jag jättekonstigt men nu så är jag nästan kry igen. Nu ska bara hundarna bli det också så är vi fit for fight igen.

Tog med killarna till stranden härom dagen när det var så varmt. Tog en sväng förbi rastgården på vägen dit också. Dom sprang ett varv men sen tyckte dom att det var för varmt och ville gå därifrån  så då gick vi vidare till sjön. Man får passa på nu innan alla badgäster dyker upp.
Dio släppte jag på en gång. Han är ju förhållandevis pålitlig. Springer inte alltför långt bort och kommer oftast när man ropar, såvida han inte får syn på en hund eller något annat spännande förstås.
Eddie däremot släpper jag aldrig när vi är där för han är ju totalt opålitlig. Men den här gången gjorde jag ett undantag. Tyckte synd om honom som skulle behöva vara i koppel medan Dio skuttade omkring. Eddie tycker det är så kul att kuta omkring i sand också så jag chansade och släppte honom. Det var inga hundar i närheten och knappt något folk heller.
I början höll han sig i närheten och var ganska lyhörd men så helt plötsligt drog han iväg med Dio efter sig. Det är SÅ typiskt Eddie att göra så!. Jag har aldrig sett en hund dra iväg så som Eddie drar iväg. Andra hundar håller sig i närheten även om dom springer omkring men dom drar ju inte iväg bort från människorna och området man är på, inte som jag sett i alla fall. Men så gör Eddie väldigt ofta, var än man är. Det krävs att det är väldigt stora ytor eller inhägnat för att han ska hålla sig inom samma område.
Den här gången drog han upp på vägen och sprang iväg bortåt. Varför liksom? Fattar verkligen inte varför han gör så. Nu är det bara en liten väg tack och lov. Visst kommer det bilar där men eftersom vägen tar slut precis där vi var kör dom inte så fort just på den delen. Men visst kan olyckor hända ändå. Tack och lov kom inga hundar heller. Som vanligt lyssnade inte Eddie när jag ropade så jag bara stod tyst kvar och väntade på att han skulle komma tillbaks självmant vilket han också gjorde till slut innan han hunnit springa längre bort där dom kör lite fortare. Tycker det är så jobbigt och trist att han håller på så. Om han alltid höll sig i närheten skulle han få vara lös så mycket oftare. Jag vågar oftast inte ens släppa honom på slingan i skogen eller runt sjön vid oss för han kan rätt vad det är få för sig att dra ifrån oss. Han är en väldig säregen hund lilla Eddie och ibland omöjlig att förstå sig på.
Självklart var kameran med också så här kommer ett gäng bilder.

Eddie lika skeptisk som vanligt

Nu ska han bara våga simma också

Dom hittade något som tydligen var väldigt gott

Hit men inte längre!

Plötsligt händer det!

När frestelsen efter bollen blir för stor

Och där drar han iväg!

Upp på vägen

Full fart framåt!

Och så kom ha tillbaks tack och lov

Fiskar efter godis

Dio letar godis

På vägen hem gick vi förbi en död skata som troligen inte varit död så länge

I söndags var vi på Dios andra officiella utställning. Eddie fick haka på också eftersom husse i huset var bortrest.
Enligt väderleksrapporten skulle det komma regnskurar men dom kom inte förrän på vägen hem. Istället var det strålande sol och varmt. Riktigt så varmt hade jag inte räknat med att det skulle bli så det blev rätt svettigt. Men hellre det än regn.
Vi kom iväg senare än vad jag tänkt så jag var inte alls säker på att vi skulle hinna fram innan det var vår tur. Vi hann bara åka i 5 minuter också så spydde Dio och inget papper hade jag med mig i bilen. Det var bara galla som kom och ett löv så det var inte så mycket men det rann och Eddie tyckte det var jätteäckligt och tryckte sig mot ytterdörren för att inte få på sig spyan.
Det hände precis i höjd med brukshundsklubben så jag svängde in där, skyndade mig ut med hundarna och torkade med lakanet som hundarna brukar ligga på så jag fick i alla fall bort det mesta från skyddet i baksätet. Det fick duga. Tack och lov luktade det knappt något heller.

Efter mycket stress och jäkt hann vi fram med ganska god marginal så jag kunde sätta mig ner och ta det lugnt ett tag och lugna nerverna.
Jag var lika, om inte mer, nervös den här gången som hans förra officiella. Hade ingen aning om hur Dio skulle reagera på domaren som den här gången var manlig, något som han brukar ha svårare för. Dessutom var vi sammanlagt 3 i ringen och Dio brukar inte kunna uppföra sig något vidare när vi är flera.
Men det gick över förväntan, ja till och med fantastiskt bra! Vi var först i ringen och det kan ha underlättat när vi sprang. Han har svårare med koncentrationen om det är någon hund framför.
Hanteringen gick superbra också, i alla fall för att vara Dio. Han blev rädd för domaren först och gömde sig bakom mig men med lite lockande med godis så fick domaren känna på honom.
När vi hade sprungit ett varv skulle domaren känna på honom igen och då stod han helt stilla till synes helt oberörd. Snacka om att jag blev glad! Han sprang också jättefint i ringen och gjorde bara ett litet skutt och drog lite när dom andra var med. Men annars gick det som en dans. Så här bra har det aldrig tidigare gått! Jag hade inte räknat med några framgångar idag heller och inte på något bättre än very good så när sekreteraren ropade upp excellent jublade jag nästan. Jag var helt lyrisk när vi gick ut ur ringen i väntan på att dom andra två skulle bli bedömda. Redan där var jag hur nöjd som helst och brydde mig inte om vi skulle gå vidare eller ej. Jag var så himla nöjd över att Dio skötte sig så bra och att vi fick excellent.
Vi gick inte vidare heller som jag förutspått men det gjorde mig absolut ingenting. Vissa har höga krav men mina krav är för närvarande väldigt låga. Målet efter förra officiella har varit att få ett excellent på någon officiell utställning men att det skulle komma redan nu det trodde jag inte.
Nu är nästa mål att få ett CK men jag tror det kommer att dröja. Tills dess ser jag varje utställning som bra träning.
Domaren tyckte att Dio är jättefin men att han behöver mer träning så mer träning får det bli och till slut kanske det där CK:t kommer.
Det blev bra kritik även denna gång. Det är verkligen en riktig snygging jag har! :)

Fredagsutflykten blev en tur till veterinären för blodprov och tömning av analsäckar. Dio fick följa med han också. Han blir så olycklig om jag försvinner med Eddie så det var bättre att ta med honom, även fast han faktiskt är rätt jobbig hos veterinären. Drar som ett ånglok och morrar och skäller på andra patienter. Lite skillnad motför Eddie som är kolugn och inte bryr sig ett skvatt om andra när man är hos veten.

Det blev ett snabbt men dyrt besök. Först skulle sköterskan ta blodprov. Så fort Eddie såg nålen ryckte han undan tassen innan sköterskan ens hunnit nudda honom. Han har ju varit med förr om man säger så, så det här med nålar och instrument har han stenkoll på. Veten fick hjälpa till att hålla benet och då gick det bra. Han är ju så snäll. Alltid knäpptyst och inga protester.
Sen lärde veten mig att tömma analsäckarna. Inte kul alls tyckte Eddie men härdade ut medan vi höll på och grejade i rumpan på honom. Precis när vi var klara flög han upp i famnen på sköterskan för då ville han inte vara med längre.
Nu vet jag i alla fall hur jag ska göra. Lite trixigt var det men till slut fick jag till det. Ingen kul kunskap att ha men bra att kunna så man slipper åka in varje gång han har besvär.
Efter det var besöket över och det var bara att hosta upp de närmare 4000:- som kalaset gick på. Fy sjutton! Höll på att baxna när hon sa summan. Hur mycket Eddie har kostat hittills i år vill jag inte ens tänka på och jag hoppas att det snart är slut för mina sparpengar börjar att sina.
Allergifoder ska han gå på nu också i 8 veckor. Hiskeligt dyrt det också så jag köpte ingen säck där utan gick hem och googlade istället och nu tror jag att jag har bestämt mig för ett foder som kostar som ett vanligt foder. Ett okänt märke är det (i alla fall för mig) men det behöver ju inte vara sämre för det. Såg att Arion har ett hyperallergenic foder också så jag funderade på det först, men det stod så lite info om det så jag tar det andra istället som dessutom är lite billigare än Arion. Det blir halva kostnaden motför allergifoder av de kända märkena. Bara och hoppas på att han tycker om det och att hans mage också tycker om det men han brukar inte ha några problem med nya foder. Hans mage tål det mesta så jag tror inte hans mage kommer att reagera nämnvärt.

Den här helgen och dagarna fram tills fodret levereras ska jag skämma bort Eddie med tuggben, godis och smarriga saker för sen blir det inget sånt på hela sommaren. Det kommer att bli en stor utmaning att inte ge honom någonting annat än allergifoder. Fick tips av veten att köpa majskrokar att använda som belöning. Leksaker funkar inte på Eddie så jag måste ha något ätbart som belöning, så det får väl bli majskrokar då. Killarna fick det igår hos veten också och dom verkade gilla det.
Det blir också en utmaning och se till att inte killarna äter varandras mat. Dom brukar nämligen vilja göra det så det blir till att vaka över dom när maten serveras. Vet inte hur jag ska göra med maten om jag åker hem i juli heller. Om jag ska kånka med mig mat på tåget eller beställa en säck hem till mina föräldrar. Brukar ha mat stående hos dom så att jag ska slippa bära med mig det, men något allergifoder har jag inte på lager där hemma. Bökigt! Men det löser sig väl. Sommaren går ju alltid fort så snart är dessa 8 veckor över och vi kan gå vidare med nästa steg.
Bara att härda ut!

Idag åkte jag upp till klubben för att träna lite agility med killarna.
Dio fick börja för att han skulle lugna ner sig lite och kunna sitta snällt och vänta sen under Eddies tur. Först sprang han bara omkring och försökte ta sig ut till kohagen bredvid. Tur att jag hade barrikaderat grinden ut dit!
Men när han hade sprungit några varv lugnade han ner sig lite så det gick att träna med honom. Han fick även denna gång träna på balansen och till en början var han lika tveksam som han varit innan men efter en del lockande och pockande tog han sig över hela balansen, för första gången någonsin! Lite läskigt tyckte han att det var men efter några gånger sprang han till och med på lite.
Härligt! Så nu ska han bara bli säkrare och så träna på kontaktfältet så kan vi gå över till nästa hinder sen. Vad det blir får jag se. Slalomen tränade vi lite på också men den måste såklart tränas massor mer.

Eddie fick mest köra bana och så träna lite slalom. Han försökte ta sig ut till hagen också men gav upp snabbare än Dio och var sen riktigt fokuserad och tyckte även denna gång att det var jättekul. Gungan tog han idag alldeles själv för första gången. Det är så roligt och se när Eddie är så på. Är ju tyvärr inte ofta han är det nu för tiden efter alla sjukdomar. Hans flås är ju inte vad det en gång var plus att han blivit betydligt lugnare också så han taggar inte till lika lätt som förut. Så det är extra kul och se när han lever upp så.

Egentligen skulle jag vilja träna mycket mer och hade planerat att träna så gott som dagligen och varva agility och rally men jag fick så dåligt bemötande där idag av en högt uppsatt i klubben så allt träningssug försvann.
Hade tänkt åka ut till den öppna rallylydnadsträningen i morron men näe... man har ögonen på sig hela tiden och alltid är det någon som delar ut pekpinnar och påpekar både det ena och det andra. Hur man än gör så gör man fel! Då är det inte kul längre. Rally kan jag ändå träna hemma så det gör inget om jag missar dom träningarna. Agilityn däremot är det ju värre med. Har ju varken någon trädgård eller agilityhinder så jag får se hur jag ska göra med det. Kanske åka ut dagtid och hoppas på att ingen är där. Jag vet inte. Har egentligen velat byta klubb länge. Har aldrig trivts på den klubben. Alltid känt mig utanför och aldrig välkommen. Folk ser ner på en, kör näsan i vädret och är väldigt kyliga och snorkiga. Inte alla förstås men många.
När min barndomskompis flyttade till Sthlm och gick med i en klubb där och berättade om det bemötande hon fick där så inser man ju att det inte direkt är den bästa klubben man är med i. Vilken skillnad på klubbar! Hon blev verkligen mottagen med öppna armar och dom bjöd med henne på introduktion till klubben och träning. Det har jag aldrig upplevt i min klubb.
Det är synd att man måste åka en bit om man vill vara med i någon annan klubb. Nu när jag är arbetslös med usel ekonomi och inte alltid tillgång till bil så går det inte. Jag får se efter årsskiftet hur det ser ut i mitt liv då, om jag kanske kan byta då. Jag vill känna mig välkommen, avslappnad och trivas i en klubb. Inte känna mig som en utböling, värdelös matte och alltid vara rädd för att göra fel eller göra något som inte faller i god ton hos någon annan.
Så i morron tränar vi rally hemma istället.

Det blev en fin utställningsdag igår. Strålande sol och varmt. Enligt väderleken skulle det komma regnskurar men dom kom inte förrän vi var på väg hem.
Hade räknat med att vi skulle in i ringen vid 10.30-11 tiden och räknade med en bilresa på ca. 1,5 timme så jag klev upp 7.30 efter en sömnlös natt. Dels var det så varmt trots fläktar och öppet fönster och dels var Eddie orolig och vankade av och an hela natten så jag kunde inte sova.
Han blir alltid lite orolig när han är nysnaggad. Det kanske kliar, eller känns ovant.

Väl på utställningen visade det sig att domaren tog otroligt lång tid på sig så vi fick vänta och vänta och vänta... Vi kom väl inte in förrän vid 14-14.30 tiden. Otroligt segt! Och smått irriterande att jag gick upp så pass tidigt när jag inte hade behövt det, speciellt när jag knappt hade sovit något. Hade varit skönt att få sova ett par timmar till.
Men det är alltid svårt att veta i förväg hur snabb domaren är. Ibland går det fort också.
Förutom Dio (och såklart Eddie som fick stanna hemma) var det en tik anmäld också men hon dök aldrig upp så Dio blev BIR. Han skötte sig väldigt bra och domaren var jättegullig. Jag sa som vanligt att han blivit rädd för hantering och då drog hon direkt sin egen slutsats om varför. En slutsats som stämmer mycket bra. Hon sa att hon inte är förvånad så det verkar vanligare än man tror med domare som inte tänker sig för.
Dio var väl inte helt bekväm med situationen men det gick bra ändå. Domaren fick kolla både tänder och känna på honom efter att ha bekantat sig lite med honom och berömt honom massor. Domaren tyckte att det gick jättebra och vi fick superfin kritik även denna gång.
Han börjar lära sig att springa fint nu, i alla fall när vi är ensamma i ringen. När andra är med blir det svårare..
I gruppfinalen drog han efter dom andra hundarna, gjorde lite små utfall och skällde men det är något vi får träna på, så kommer det nog att bli bra till slut. Hoppet lever i alla fall om att han ska låta sig hanteras och kunna springa fint även med andra i ringen. Ju mer rutin han får desto bättre kommer det att gå, hoppas jag i alla fall.
I gruppfinalen gick det sämre. Där blev vi oplacerade men jag är nöjd ändå. Jag är så glad över att hanteringen gick så pass bra, att domaren var så trevlig, gullig och förstående och att vi fick en sån fin kritik.
Nästa helg är det dags igen. Officiell den här gången så då blir det nervöst igen.
Gårdagens fina kritik:
Hane 13 mån. Mkt fin hane. Rastypisk. Bra huvud. Bett UA. Bra öron. Mkt fin päls. Välskött. Bra ben och benstomme. Bra könsprägel. Ok rygglinje. Bra svans. Välmusklad. Välvinklad. Mkt välvisad. Rör sig bra.