Ännu en födelsedag har han fått uppleva vår kära Eddie. Det känner jag mig så enormt tacksam för och hoppas på att han får uppleva många fler födelsedagar.
Idag fyllde han 6 år min otursförföljda lilla Eddie.

Det är ingen hemlighet att grabbarna är varandras totala motsatser, i det mesta.
Men tydligen är de ändå mer lika än vi trott.
Vi gjorde MH på Dio för ett par veckor sedan. Han reagerade ungefär som vi trodde att han skulle reagera men med en stor överraskning. Dio är en jägare utan dess like så vi hade med spänning sett fram emot jaktmomentet så det blev verkligen antiklimax när han gav fullständigt fan i trasan. Första gången blev det misslyckat för han såg den inte och precis som Eddie sprang han till husse istället som stod i publiken. Andra gången tror jag att han såg den men han förstod inte vad han skulle göra så han stod kvar vid mig och tittade på mig och frågade "vad ska jag göra nu matte?". Så vi blev minst sagt förvånade över att han inte ens gjorde en ansats till att jaga den. Vi trodde att han skulle dra efter den direkt. Det gör han ju alltid annars med allt som rör sig men inte den här gången. Lite snopet faktiskt för då stämmer inte resultatet på MH:t med verkligheten.
Men utöver det så reagerade han ungefär som förväntat. Vägrade följa med testledaren och skällde ut spökena efter noter.
Det var lika kul den här gången med MH som det var med BPH och Eddies MH men jag hade önskat att Dio hade varit lugnare. Genom hela MH:t drog han som fan och hängde i kopplet vilket såklart resulterade i att han var helt slut när det började närma sig slutet och under skottmomentet. Under skottmomentet hade han ingen större lust att kampa och leka. Han orkade helt enkelt inte. Då hade han dragit för kung och fosterland i närmare en halvtimme plus skällt ut spöken i flera minuter så han var flåsig till tusen och han nosade mest omkring för att han var så trött. Jag lyckades få igång honom lite i början men sen avbröt han och började nosa igen.
Han reagerade på skotten, men inte med rädsla. Han gjorde som han gör här hemma när de skjuts från skjutbanan, han sprang i riktning mot skotten för att se vad det var som lät.
P.g.a. att han reagerade som han gjorde och inte lekte mellan skotten så fick han en 4:a på skott. Det tycker jag var lite orättvist bedömt. Tycker en 3:a hade varit mer rättvis för han stod inte bara och stirrade mellan skotten och hade han inte varit så trött och slut så är jag ganska säker på att han hade kampat med mig mellan skotten. Men hur som helst så är han i alla fall inte skotträdd och det är huvudsaken. På BPH:t fick han ju faktiskt en 1:a på skott.
När vi var klara och tillbaks till klubbstugan drack Dio upp en halv skål med vatten innan vi gick in för att ta del av resultatet.
Beskrivarens (samma beskrivare som med Eddie) utlåtande var otroligt likt Eddies, med några undantag, vilket förvånade mig mycket men jag höll inte med om allt han sa om Dio. Vissa saker som han utläste tycker jag inte stämmer i vardagen men han hade säkert rätt i mycket också. När vi sedan kom hem och jag jämförde killarnas resultat höll jag på att baxna. Deras resultat är skrämmande lika varandra! Det hade jag aldrig någonsin kunna tro att deras MH-resultat skulle vara så lika. Jag trodde att det skulle vara en klar och tydlig skillnad. Frågan är om det är rastypiska egenskaper som lyser igenom i MH:t eller om killarna faktiskt är mer lika än vi tror? Personligen tror jag nog mest på första alternativet även fast Eddie inte är speciellt rastypisk men ändå. Jag tror ändå det är mest troligt att båda visade på rastypiska egenskaper, som det här med att inte vilja umgås med främmande människor till exempel. Eller så kan det kanske vara så att Dio blivit påverkad av Eddie? Intressant tanke.
Hur som helst var det väldigt intressant att ha gjort MH även på Dio så man kunde jämföra killarnas resultat även om det inte blev som vi trodde.

Här är killarnas resultat. Det rödmarkerade är moment där de fått samma resultat. Otroligt lika varandra, eller hur?