Förra veckan var solen på besök igen och jag fick ett infall att vi skulle gå upp till sjön. Jag har inte hört några skott dagtid på ett tag nu så jag chansade och tog med mig Eddie. Han har inte varit upp till sjön på väldigt länge. Inte en enda gång sedan han blev sjuk i addison.
Eddie förknippar sjön med skott så han ville inte alls gå dit men efter mycket lockande och pockande lyckades jag få honom med mig, om än tveksamt och han var nervös en stund efter att vi hade kommit upp. Jag hade först tänkt att vi skulle gå runt sjön men bestämde mig för att bara gå upp dit och sen hem igen. Det är ju dumt att utmana ödet.
När vi kom upp fick killarna leta lite godis och då släppte Eddies nervositet och han tyckte det var rätt kul där uppe trots allt, lekte lite med Dio och gick på lite egna upptåg men mest höll han sig vid mig. Innan vi gick hem igen fick Eddie plocka godis från botten. Det tycker han är kul. Han kan inte tänka sig att bada men han kör gärna ner hela huvudet under vattenytan i jakt på godis. Synd att han inte tycker om att bada för han skulle nog kunna bli en duktig dykare.
Den här turen till sjön blir nog den sista för Eddie på väldigt länge för jag har nämligen fått jobb och kommer inte att kunna gå några lunchpromenader med killarna på vardagarna, åtminstone inga längre turer.
På helgerna skjuts det ofta på skjutbanan så det är uteslutet att ta med honom upp dit då. Det skulle inte gå ens om jag hade velat.
Enda möjligheten att ta med honom till sjön hädanefter är på sommarhalvåret efter kl. 20 på kvällen. Då är det skjutförbud på skjutbanan och jag är ledig, i alla fall för det mesta.
Jag anade när vi gick upp till sjön att det troligen skulle bli sista gången på väldigt länge för Eddies del och troligen även för Dios del så vi stannade kvar vid sjön ett bra tag och passade på att njuta av det fina vädret innan vi gick hem igen. Självklart var kameran med också så bildbomben kommer här.

Efter ungefär ett halvår i mörker kom äntligen solen på tillfälligt besök i helgen så då tog jag tillfället i akt att ta med mig kameran ut. Det var länge sen jag fotade grabbarna nu så det var på tiden. Så jättemånga foton blev det inte men i alla fall några stycken.

I lördags gick vi förbi grusplanen och tränade lite rally och lät hundarna springa av sig lite. Sambon filmade lite av vår rallyträning men varken träningen eller filmandet gick så jättebra. Vi var nog lite okoncentrerade allihop.
Om det ska bli någon tävling i maj måste jag verkligen få tummen ur nu att träna seriöst med Dio. Mycket flamsande är det fortfarande. Ska ta tag i detta nu. Ska bara plasta in mina skyltar först.

Igår gick vi runt åkrarna. Hade tänkt träna på att ha Dio lös men när vi kom ut från skogen såg vi hela flocken med hjortar ute på åkrarna så det fick bli koppel på. När Dio fick syn på dom blev han helt galen! Försökte springa efter men hindrades såklart av kopplet så han pep och småylade i frustration över att inte kunna springa efter. Han är verkligen helt jaktgalen! Önskar man kunde få bort det där intresset men misstänker att det inte går. Ska i alla fall viltspåra mer med honom och se om det minskar något.
Eddie brydde sig tack och lov inte. Han tittade lite men sen var det inte mer med det. Sista biten innan vi var hemma var vi långt borta från hjortarna som hade försvunnit in i skogen så då vågade jag släppa Dio så hundarna kunde får springa lite. Dio hoppade såklart ner i det vattenfyllda diket så det fick bli duschen när vi kom hem. Eddie sprang några vändor men sen var han nöjd och bad om att få pipen som jag hade burit med mig. Han älskar verkligen sin pip.

Några bilder från helgen.