Lite nervöst och svettigt har det varit men jag ångrar inte att vi anmälde oss. Det var ju inte så farligt som jag trodde att ställa på en sån stor och välbesökt utställning. Men så var han ju ensam i sin klass också. Kan tänka mig att det blir mer nervöst sen när han blivit stor och får större konkurrens.

Hans syster var där också och det var så otroligt kul att se henne och Dio ihop. Dom är verkligen lika som bär! Dom har nästan inget som skiljer dom åt. Hon är lite grövre men annars såg dom identiska ut. Och så söta tillsammans! Dom fann varandra direkt. Undra om unghundar som inte setts sen dom var små kan känna igen varandra?

Det gick bra i ringen för båda de vita syskonen. Jag har ju inte tränat så mycket med Dio så han är inte lika duktig som syrran men lika snygg. Och med tanke på att vi inte tränat så mycket så får jag väl vara nöjd ändå med hur han uppförde sig. När han väl koncentrerar sig springer han jättefint så det gäller bara och träna på att få upp koncentrationen.
På hantering också, framför allt efter gårdagens domare som jag inte vill ställa för igen.
För det första var han väldigt hårdhänt. Höll Dio i pälsen/skinnet och drog för att han inte skulle kunna smita. Det resulterade ju bara i att Dio blev rädd och försökte krypa upp i mitt knä. Tack för det domarj*vel!
För det andra hade han ingen koll på det här med att det finns bruna portisar som är vita och således har bruna pigment. Han trodde att både Dio och syrran var felpigmenterade, alltså svarta pigment som var blekta/för ljusa.
Men det kan väl vem som helst se att dom har bruna pigment!
Dio missade ett HP p.g.a. det och gick därför inte vidare och syrran missade förstaplatsen. Andra portisägare vi pratade med tyckte att vi skulle gå och klaga men vi orkade inte.
Båda fick i alla fall superfina kritiker.

Det här med bruna pigment på vita portisar är ett ständigt diskussionsämne i portisvärlden. Många tycker att brunpigmenterade vita portisar inte är vita, utan bruna. Visst, genetiskt är dom bruna men då kan man lika gärna säga att vita portisar med svart pigment inte är vita utan svarta. Samma grej liksom. Fast det verkar mer accepterat av någon anledning. Många tycker också att dom inte har något på utställningar att göra eftersom dom har "fel" färg. Jag blir så trött på sånt. Vad spelar det för roll om dom har bruna eller svarta pigment? Hela den här biten med godkända och icke godkända färger är jag så trött på och tycker bara det är löjligt att hänga upp sig på sånt.
Tur att det finns folk och domare som inser att bruna pigment inte spelar någon som helst roll.

Jag nämnde för dagens domare vad som hände igår så att hon skulle veta att Dio har bruna föräldrar och därför inte kan få svart pigment, men hon verkade påläst och undrade bara vad det var för en domare som hade betett sig så.

Det gick bra idag också trots att Dio var övertrött och därför totalt okoncentrerad och inte kunde springa ordentligt. Som befarat blev han också efter gårdagens hantering rädd för domaren så nu har vi verkligen något att jobba på. Hur tränar man bäst bort rädsla vid hantering av okända människor?

Domaren tyckte vi behövde träna. No shit! Men hon gav oss ändå ett HP så vi gick vidare till BIM. Dios syrra hade kommit tvåa så tyvärr var det inte henne vi ställdes mot. Det hade ju varit jättekul annars om de vita syskonen hade ställts mot varandra.
I BIM vann tiken, men då blev vi i alla fall BIM med ett HP.

De här utställningsdagarna och resultatet får man väl allt vara nöjd med. Nu ska jag verkligen få tummen ur och köra ringträning och träna hantering så att han kan koncentrera sig och springa snyggt i ringen och inte hoppa undan i ren förskräckelse när domaren kommer. Hans utseende verkar det då inte vara något fel på.

Dio... eller syrran... eller?

Syrran i ringen

Gårddagens kritik

Dagens kritik

Som HP-pris valde jag en pokal. Inte för att jag har någon plats för den så jag vet inte var jag ska ha den men tänkte att det kunde vara lite kul med en pokal

BIM-rosetten