Båda hundarna fick följa med på lunchpromenaden idag.
Eddie var ovanligt lugn och behärskad.
Fyra hundar råkade vi ut för. Inte ett uftall, inget skällande, inget ljud, ingenting.
Lycka!
Visserligen var hundarna på ganska långt avstånd. Två av dom gick på andra sidan gatan, en av dom var i en trädgård och skällde och den sista gick framför oss.
Dom två första stirrade han på, framför allt den ena som var en kines och han har ett hatobjekt som är en kines. Detta var inte samma men han stirrade som sjutton på den och spände upp sig tills han insåg att det inte var hans hatobjekt. Då släppte han den och gick vidare.
Den andra var en Schäfer på andra sidan gatan. Båda stirrade lite men kunde släppa den relativt snabbt.

Den tredje var hunden i trädgården. Vi går förbi den ibland och Eddie ignorerar den alltid. Det har han nog alltid gjort utom möjligen första gångerna han såg den, men nu bryr han sig inte om den och är totalt oberörd av den, men när Dio är med kan man inte förvänta sig att han ska vara fortsatt oberörd. Det finns flera hundar han vanligtvis ignorerar men som han gjort kraftiga utfall mot när Dio varit med. Så jag visste inte riktigt hur detta skulle gå men det gick bra. Eddie betedde sig som vanligt och ignorerade den. Dio blev lite spänd och ville dra dit men när han märkte att inte Eddie brydde sig så släppte han den också.

Den sista hunden var en liten terrier som gick en liten bit framför oss. Denna blev dagens svåraste hund. Den hunden brydde sig inte. Vet inte ens om den var medveten om att vi gick bakom den, men både Eddie och Dio blev spända. Dio mest för att han ville dra fram till den som med alla hundar. Eddie ville nog också gärna fram till den. Misstänker att det var en tik för han sniffade väldigt och fokuserade sig väldigt mycket vid den. Försökte klicka men han var inte intresserad av något godis. Han spottade till och med ut det när jag stoppade in det i munnen på honom.
Men han var i alla fall tyst och slängde sig inte i kopplet så man får ändå se det som lyckat även fast han "frös fast" vid den.

Jag är hur som helst väldigt nöjd över hundarna och framför allt Eddie efter dagens lunchrunda. Det är tur han har såna här bra dagar ibland också så att jag orkar kämpa vidare och har hoppet kvar om att hans utfall ska lugna ner sig och helst av allt upphöra helt så småningom. Han klarar det ju oftast galant utan Dio så han borde ju kunna lära sig att fixa det när Dio är med också.