.
Det blev inte många timmars sömn inatt.
Eddie har ett sår på benet som jag har starka misstankar om att det är Dio som har orsakat för han ska alltid bita i Eddie. Det är tillräckligt litet för att vara från en Dio-tand också så det är nog den lilla som är boven.
Det såret låg Eddie och slickade på inatt i vad som kändes som en evighet. Jag kan omöjligt sova av det där slafsande ljudet och dessutom är det väl inte så bra om han håller på och slickar där så till slut satte jag på honom en strumpa. Den drog han av.
Då satte jag på honom tratten. Då slapp jag i alla fall höra på slafsandet men fick istället lyssna på en tratt som slog i överallt innan Eddie kom till ro och bestämde sig för en sovplats.
Dio märkte inget av spektaklet för han sov som en stock i hundbädden.

Jag hann bara somna om så vaknade jag igen av att Dio morrade. Han hade fått syn på Eddies tratt som han inte hade sett tidigare.
Jag lugnade honom och sa att det bara var Eddie som låg där och jag började famla efter knappen på lampan för att tända så att Dio kunde se att det inte var något konstigt, men innan jag hann tända gick Eddie fram till Dio. Han måste ju kolla vad det var med den lille, vad han morrade åt.
Dio förstod fortfarande inte vad det var så han blev så rädd att han sket på sig bokstavligt talat. Samtidigt skrek han rätt ut och försökte gömma sig mellan nattduksbordet och sängen. Jag tror aldrig jag har hört ett sånt skrik från en hund. Eddie har skrikit vid smärta och ibland rädsla men det har varit mer gnäll/yl-liknande skrik.
Dödsångestskrik är väl närmast vad man kan likna det ljudet vid som Dio lyckades åstadkomma.
Stackars liten! Att han blev så skräckslagen.
Men det gick över snabbt som tur var. Så fort han såg att det var Eddie med en tratt så var faran över.

För min del blev det till att ta in Dio i duschen och spola av honom den illaluktande sörjan han hade i baken, sen torka golvet och sängbenet som också hade fått ta del av Dios analsäckstömning och innan jag kunde hoppa i säng igen fick jag ta ut Dio att kissa. Han blev så uppjagad av den konstiga filuren i sovrummet att han blev kissnödig också.
Väl tillbaks i sängen igen hörde hundarna ljud som dom uppenbarligen uppfattade som konstiga så dom tyckte att dom måste ligga och morra och småvoffa lite.
Efter många om och men kunde vi alla äntligen somna om igen. Så vidare många timmars sömn sammanlagt blev det ju inte, men sova kan man ju göra i graven ;)
.