Om jag visste innan vilket slit det skulle bli att sy en tröja till Eddie så hade jag nog aldrig gett mig in på det utan köpt en istället.
För det första kan jag inte mönsterpassning. För det andra kan jag inte sy.
Det tog många timmar av frustration, sprättningar och förbannat ont i ryggen innan jag blev klar. Jag var nära att ge upp några gånger men jag är en envis jäkel så jag nötte på.

Slutresultatet blev inte alls vad jag hade tänkt mig men med tanke på att jag inte hade en aning om hur man syr en hundtröja och eftersom jag inte kan sy så blev jag rätt nöjd ändå med vad jag lyckades knåpa ihop.
Nu har han något varmt att ha på sig om lederna när kylan slår till.

Innan jag körde igång med Eddies tröja gjorde jag ett täcke åt Dio också så att han har något varmt om nakenrumpan om det skulle smälla till och bli kallt. Han har visserligen fått ärva Eddies vintertäcke men det är väldigt tjock och varmt och med Dios tjocka päls tror jag inte att han behöver ha ett så pass tjockt täcke så jag ville ha något tunnare som alternativ. Det fick bli ett hemmasytt fleecetäcke. Det var betydligt enklare att sy. Jag bara ritade av ett annat täcke och sen sydde ihop. Visserligen blev det en del sprättningar där också eftersom jag gjorde fel en och annan gång och så syr jag ju inte direkt rakt och fint heller, men det gick ändå rätt smärtfritt och slutresultatet blev ju bra.

Tack farmor för att du efterlämnade din symaskin och sygrejer till mig ❤  Synd bara att jag inte ärvde dina goda sykunskaper.

Här har vi Eddies egentillverkade "artroströja"

Och framifrån

Dios täcke. Den mörka kanten fanns redan på fleecen så den har jag inte sytt dit