Det har varit rätt tyst om vargen senaste dagarna så förhoppningsvis har den dragit vidare. Lite synd dock att jag aldrig fick syn på den.
Men för säkerhets skull håller jag hundarna kopplade ett tag till. Sent igår kväll när jag var ute hörde jag ett läte från skogen på andra sidan åkrarna. Jag vet inte hur jag ska beskriva det riktigt och vet inte vad det kan ha varit. Det kan nog kanske ha varit en uggla eller liknande men jag tycker inte det lät riktigt så heller.
Lite kusligt var det allt och med vargen i bakhuvudet tänker man ju att den kanske står och iakttar en på avstånd.
Men inga nya vargrapporter har kommit från det här området så man får väl förmoda att den inte är kvar.

Däremot har det kommit rapporter om en skabbräv någon kilometer härifrån. Jag går inte där så jätteofta men det händer lite nu och då, men ska man inte kunna gå där heller nu utan och vara rädd för att hundarna ska bli smittade med skabb?
Jag älskar vargar och rävar, men vad fasen.. Dom kan väl hålla sig inne i skogen och inte vara här inne i stan och "härja"?
Det får bli kopplade hundar om jag rör mig i det området också. Eddie går visserligen alltid kopplad men Dio vill jag ha lös så mycket som möjligt så att han förhoppningsvis lär sig så småningom att kunna gå lös utan att göra avstickare här och där.
Just nu är det lite bomull i öronen så nu är jag ändå lite försiktig med att ha honom lös, men förhoppningsvis återfår han hörseln snart och då måste vi fortsätta träna.
Då får alla vargar, skabbrävar och andra "farliga" djur hålla sig undan.

Slut på idéer när det gäller tricks och aktivering?
Kolla denna video!
Grymt!
Där ligger man i lä.
Prestationsångesten är på topp!

Det är lite spännande det här med vargen. Nu har jag fått ytterligare rapporter om den.
Nu är den verkligen inpå knuten!
En person med hund mötte den idag i skogsdungen som vi kallar "Lilla skogsrundan". Den ligger precis vid en rad villor ett par hundra meter från vår lägenhet.
Om det är sant eller inte vet man ju förstås inte men varför skulle folk ljuga? Visst kan dom tro sig ha sett en varg medan det i själva verket varit något annat men enligt denna person mötte hon vargen som sedan försvann åt motsatt håll. Då borde hon ju ha sett om det verkligen var en varg.
Nu funderar jag på om jag ska ge mig ut på vargexkursion, med kamera, utan hundar.
Helst vill jag i så fall vänta tills det blir fint väder men då kan den ju ha hunnit försvinna från området, vilket jag hoppas och vill att den gör men först vill jag hinna få en skymt av den.
Vore riktigt häftigt att få syn på den och förhoppningsvis hinna fota den. Så länge jag inte har hundarna med mig har jag inget emot att möta en varg.
Det vore en grym upplevelse.

Skitväder!
Så kan man sammanfatta vad jag vaknade till i morse. Plusgrader och slask. Hatar!
Den lilla snö som var är nu borta. Deprimerande.
Jag hade ingen lust med någon långpromenad idag. Det hade inte Eddie heller. Dio hade nog kunnat vara ut hur länge som helst men han fick rätta sig efter oss andra.
Vi har tränat lite inomhus istället.
Bestämt mig för att lära Dio apport. Han fattar inte riktigt vad det är än så det måste han lära sig om vi ska hålla på med lydnad och/eller vattenarbete sen.

Laddade upp med en "apport", den här gången i form av ett tygben i brist på annat, godis och klicker.
La apporten framför Dio och väntade, men inget hände. Han satt bara och tittade på mig och krafsade lite på apporten men inget mer. Eftersom han inte ens försökte ta den i munnen tänkte jag att jag får börja med att han nosar på den men inte ens det gjorde han.
Jag satt och väntade och väntade men han bara satt och tittade på mig.
Även där är Eddie och Dio helt olika. Eddie är väldigt klickerklok, provar sig fram, bjuder på beteendet och är otroligt kvicktänkt.
Dio är lite mer... blond ;) Och inte lika klickerklok.
Efter att ha suttit flera minuter utan att något hände tog jag hjälp av Eddie.

Eddie har full koll på apport så han visade hur det ska gå till. Då ville Dio såklart göra likadant som honom så då passade jag på att klicka och belöna så fort han tog apporten i munnen, men poletten trillade inte ner ändå. Snart hade han glömt hur han skulle göra och la sig ner och låg bara och tittade på mig.
Det kommer att krävas tålamod med denna inlärning, helt klart. Men någon gång trillar nog poletten ner.

Tränade Eddie lite också. Han kan apport men hans problem är att han släpper den direkt så jag ska försöka få honom att hålla den tills jag säger till. Det var inte helt lätt det heller skulle det visa sig. Vet inte riktigt hur jag ska få honom till att hålla den. Jag provade med att inte belöna när han släppte på en gång men njaa.. Han ville ändå släppa den direkt nästa gång han tog den, men är jag bara ihärdig så kanske han förstår till slut vad jag är ute efter.
Det är ju egentligen bara bra att vi har något att träna på.

Jag hoppas vintern kommer tillbaks så man kan vara utomhus och träna utan att bli pissblöt och lerig. Hatar att vara ute i detta väder så nu får vintern gärna komma tillbaks... pronto!

Nu har visst vargen varit i mitt område och hälsat på också, för knappt en timme sen i närheten av där jag bor.
Tur att den inte dök upp när jag var ute med Dio som sprang lös kors och tvärs och överallt inte långt från där den synts till.
Härom dan när vi var ute och gick i en skogsdunge här i närheten fick Dio upp ett spår av något och var på väg att sticka.
Han brukar inte dra iväg på spår. Undra om det kan ha varit vargspår han fick vittring på?
Vem tusan vet.
Nu får det definitivt bli koppel på här ett tag framöver i alla fall.
Och jag hoppas att vargen letar sig tillbaks till de djupaste av skogar. Det är inget bra tecken att en varg letar sig så långt in bland bebyggelse. Då kan den ha blivit mindre skygg och det är definitivt inte bra, men å andra sidan finns det ju gott om föda här så det kanske är det den är ute efter. Det är värsta smörgåsbordet här för en varg. Rådjur, hjortar, harar, hundar, katter...
Att man får "se upp" för vargen där hemma är inga konstigheter, men att jag skulle behöva se upp för vargen här nere och framför allt precis där jag bor det trodde jag då aldrig!

Jag har aldrig varit intresserad av vattenarbete förut eftersom jag har en hund som hatar vatten så det har ju liksom inte varit någon idé att ens ägna det en tanke.
Men nu såg jag att vattenprov för portugisisk vattenhund i Sverige har blivit godkänt av SKK.
http://www.portugisisk-vattenhund.nu/uploads/Svensk_Vattentavling_Portugisisk_vattenhund.pdf

Det verkar ju skithäftigt! Så nu blev jag sugen på att prova på detta. Problemet är väl bara att jag är värsta badkrukan och går helst inte i om det är under 22-23 grader i vattnet.
I så fall får jag skaffa mig en dräkt men dom är ju inte gratis direkt.
Andra problemet är att Dio inte gärna simmar. Han gillar vatten men tycker det är lite läskigt när han inte bottnar, men det kanske är något man kan träna upp.
Kan bli lite svårt med rekvisitan också. Båt och fiskenät är inget man har i förrådet direkt.
Men det vore grymt kul om man kunde träna upp honom så han kunde göra ett vattenprov. Hur man tränar vattenarbete har jag ingen aning om men det får jag väl ta reda på eller köra på magkänslan.

Det är så mycket jag vill göra med Dio och få honom meriterad att jag får prestationsångest.
Jag vill göra viltspårsprov, träna och kanske tävla lydnad - antingen vanlig eller rally, prova på och kanske tävla agility och så nu vattenprov. Och så förhoppningsvis få honom meriterad i utställningsringarna förstås.
Jag vet inte riktigt hur jag ska hitta tid och tålamod till att göra allt detta, men jag får väl börja någonstans och se vart det leder.
Dessutom vill jag gå en rallylydnadskurs med Eddie. Det gick en i höstas men jag hade inte råd att gå. Jag har inte råd med några kurser nu i vår heller men jag vill så gärna gå så jag kanske får låna pengar så att jag kan gå rallylydnad med Eddie om det dyker upp någon sådan kurs. Med Dio kommer jag förmodligen gå en allmänlydnadskurs.
Måtte jag få ett jobb så att jag kan göra allt jag vill göra och lägga mer pengar på hundarna.

Nu har vargen hittat hit.
Observationer har gjorts i ett skogsområde inte speciellt långt från centrum. Det är väldigt länge sen jag gick just där då det ligger på andra sidan stan motför där jag bor men ändå...
Det känns ju lite si så där.
Jag är ganska ambivalent då det gäller vargen. Jag är för att vi ska ha rovdjur i Sverige. Alla djur har rätt till sin existens och då vi går i skog och mark är det vi som inkräktar på deras revir och inte tvärtom.
Men samtidigt så vill man ju kunna vistas i skogen med lösa hundar utan och vara rädd för att de blir tagna av vargen.
Så jag vet inte riktigt hur jag ställer mig till frågan om varg. Den får gärna finnas men då ska den hålla sig långt in i de djupaste skogarna.
Tyvärr gör den ju inte det så man får antingen finna sig i att leva med varg eller att utrota den.

Jag var i Rumänien för snart 4 år sedan och där finns det rovdjur kan jag lova! Tusentals vargar och björnar lever sida vid sida med människorna men där förs inga rovdjursdebatter om deras vara eller icke vara.
Visst förekommer tjuvjakt men de allra flesta accepterar rovdjuren och ser dom som en naturlig del av deras fauna.
Om dom kan fixa att leva med varg borde väl vi också kunna göra det? Men jag vet dock inte hur. Hur man ska kunna gå i skogen med lösa hundar utan och vara rädd för att en varg hoppar på dom.  Det känns som en ekvation som inte går ihop.

Jag älskar vargar. Tycker dom är otroligt ståtliga och vackra. Och hade det inte varit för dom, bland annat, hade vi inte haft våra älskade hundar.
Men samtidigt är det kanske ändå bra att hålla vargstammen nere på en lagom nivå så minskar risken för att stöta på en varg när man går i skogen.

I morgon hade jag tänkt åka ut med hundarna i skogen men nu börjar jag tveka på om jag verkligen ska göra det. Skogen vi brukar åka till ligger visserligen några kilometer längre bort men för en varg är det inte speciellt långt att vandra den biten. "Vår" skog och "vargens" skog ligger på samma sida om stan så det är inte omöjligt att den rör sig åt det hållet om den är på väg uppåt i landet.
Det känns minst sagt läskigt med vargen som hittat hit så klokast är nog kanske att hålla hundarna kopplade ett tag framöver.