Sitter på tåget (tack SJ för fritt wifi!) på väg upp till Hälsingland för att fira påsk. Skönt ska det bli! Enligt ryktet ska det bli riktigt fint väder också så jag hoppas att ryktet stämmer.

Tåget gick inte förrän kl. 14 idag så jag hade passat på att boka en veterinärtid på morgonen för blodprov. Bäst att passa på när man ändå skulle vara ledig från jobbet. Det är 3 månader sen nu som vi sist var till veterinären och tog blodprov. Så lång tid mellan provtagningarna har det aldrig gått förut. Det har varit skönt att slippa ta blodprov var och varannan vecka.

Dio fick följa med idag för att träna lite och för att eventuellt i mån av tid och beroende på veterinär få sina tassar kollade. Han har hållt på och slickat på dom ideligen senaste veckan. Jag tror att det är svamp men har även mina misstankar om allergi. Men jag ska prova att behandla för svamp först. Jag hoppas att det bara är svamp. Veterinären hann dock inte kolla honom men jag fick tips om att tvätta med klorhexedin så det ska vi prova och hoppas på att det kommer att hjälpa.

Idag fick vi en sköterska som vi träffat flera gånger tidigare. Tror inte det finns någon där som vi inte har träffat förut, i alla fall ingen som inte Eddie har träffat.
Eddie skötte sig som alltid exemplariskt. Stod helt stilla medan provet togs. Han gömde huvudet i min famn som om han inte vågade titta, men jag klandrar honom inte. Jag vågar inte alltid titta heller när jag tar blodprov :)
Dio lyckades också charma sköterskan genom sin nyfikenhet och när han stod och inspekterade noga och följde sköterskans varje handrörelse när hon rengjorde bordet. När hon pratade med honom tittade han storögt på henne och la huvudet på sned. Han är för söt!

Veterinären var också en som vi har träffat förut men det är väldigt länge sen. Tror inte vi har träffat henne sedan Eddie var liten och hade ont i sitt ben, men hon hade i alla fall ett svagt minne av oss.
Vi pratade lite allmänt om Eddies allmäntillstånd och diskuterade hans urinläckage och kom fram till att vi ska prova att medicinera bort det, framför allt för och se om hans inkontinens som det troligtvis är, går att medicinera bort så att jag vet om det är någon idé att kastrera honom kirurgiskt. Så vi fick Propaline utskrivet som han ska få 3 ggr om dagen till en början men som vi förhoppningsvis kan sänka med tiden.
Vi fick också blodprovssvaret direkt. Han ligger inom gränsvärdena men på det ena ligger han i övre kant, men veten tyckte inte att vi behövde justera medicinen nu utan vi ska ta ett nytt prov i juni och eventuellt får vi sätta in lite kortison då igen. Men jag tycker ändå det var goda nyheter. Jag trodde att hans värden skulle ha ballat ur totalt så det var en positiv överraskning att dom inte hade gjort det faktiskt.

När jag skulle betala i receptionen var "vår" sköterska och två andra sköterskor där inne och vi började diskutera både det ena och det andra och jag berättade om all skit och smutskastning jag råkat ut för sedan Eddie blev sjuk. Jag berättade bland annat om personen (som för övrigt var vår allmänlydnadsinstruktör när Eddie var liten) som tycker att jag är en djurplågare som låter Eddie leva och tycker att han borde ha fått somna in för länge sen. Sköterskorna bara ruskade på huvudet och undrade om denna människa träffat Eddie vilket hon inte har gjort sedan han var 9 månader och frisk. Vår sköterska bara suckade och ruskade på huvudet ännu mer.
Hon med många andra där har träffat Eddie fler gånger än vad vår allmänlydnadsinstruktör har gjort och dom om några vet hur pass bra Eddie ändå mår efter omständigheterna och hur otroligt lugn och snäll han är (enligt allmänlydnadsinstruktören är Eddie alltid stressad?!). Hon sa att han har charmat hela personalen och att dom blir så glada när dom ser Eddie komma in genom dörren
Jag har sagt det förr men det tål att upprepas.. Jag är så glad över att ha hittat ett sånt bra djursjukhus med helt fantastisk personal som bryr sig om djuren men även bryr sig minst lika mycket om människorna bakom. Vår sköterska sa innan jag gick att du vet att du alltid kan ringa om det är något eller om du bara vill prata. Dom är för gulliga! Det var faktiskt skönt att få prata av sig lite och ventilera med några som förstår, som träffat Eddie under hela resans gång och har kunskaper om hundars välmående. Så tacksam över att jag har dom att vända mig till. Dom är guld värda!

Nu har vi bara 1 timme och 40 minuter kvar av vår tågresa. Ska bli skönt att komma fram!