Nu har det gått drygt 2 veckor sedan Eddies kastrering.
Han har mått bra hela tiden. Varit pigg och ganska oberörd bortsett från att han slickar sig frenetiskt mellan benen så fort han får chansen så nu har han fått ett sår där och tratten får hänga med ett tag till.
Plåstret som han fick över operationssåret skulle tas bort på onsdagen efter kastreringen men det satt som berget och ju mer jag försökte desto mer förbannad blev Eddie.
På torsdagen gjorde jag ett nytt försök genom att stryka babyolja under den lilla flik jag lyckats få upp men det hjälpte inte ett dugg.
Vid det här laget fick jag inte ens nudda honom på buken utan att han fick ett smärre utbrott.
På fredagen ringde jag vår sköterska och frågade om plåstret verkligen måste bort eller om jag kunde låta det sitta kvar. Helst skulle det bort och hon gav mig ett tips så jag provade igen på fredagen och efter många om och men, en jättearg och jättestressad Eddie och en svettig matte så fick jag äntligen bort plåstereländet. Det var det mest envisa plåster jag varit med om! Det hjälpte ju inte till att Eddie blev arg, hoppade runt och stressade upp sig något otroligt heller.
Skönt var det när det äntligen lossnade.

I övrigt är han som vanligt på både gott och ont. Han har inga stora problem med inkontinens, han är pigg och glad. Dessvärre är han också fortfarande grinig mot Dio, men det har ju bara gått 2,5 vecka så man kan väl inte vänta sig att se resultat riktigt än. Han är fortfarande sniffig, intresserad av tjejer och juckar på kudden så kastreringen har nog inte gett någon effekt än. Bara och hoppas på att den gör det.

Nästa vecka ska vi tillbaks till veterinären för blodprov och kolla hans natrium och kalium som vi inte har kollat sen i juni. Ska bli intressant och se vad dom ligger på nu och vad vår veterinär som vi ännu inte gått till Addison med säger om hans värden, medicinering etc.