Igår gick jag med hundarna till åkrarna. Tror dom var lite understimulerade efter ett par dagar med slask. I förrgår ville inte Eddie vara ute överhuvudtaget. Det var bara ut och kissa och in igen som gällde. Inte undra på då att han hade lite energi att göra av med. Han har varit riktigt piggelin senaste dagarna. Vet inte vad som tagit åt honom helt plötsligt. Han är fortfarande mest en soffpotatis men har samtidigt varit busig och härjat omkring.
Tack och lov blev det minusgrader igår så hundarna kunde få springa av sig utomhus.

Jag såg ganska direkt efter att jag hade släppt dom att Eddie var på "det" humöret. Det humöret då han är totalt stendöv och bara drar iväg. Oftast syns det på hans kroppsspråk på något sätt. Han är väldigt stirrig och liksom spänd i kroppen.
Det är länge sen han var så där riktigt totalt stendöv och trotsig. Han har skött sig väldigt bra sista tiden så jag hoppades väl på att han ändå skulle komma på min inkallning. Det gjorde han inte.

Åkern man går in på från vårt område är uppdelad som i två remsor med ett djupt dike emellan. Vi hade gått in på den högra remsan och Eddie drog iväg i full fart, sprang ut på grusvägen på andra sidan åkrarna, vek av åt vänster med fullt fokus framåt. Han vände sig inte om en enda gång trots att jag ropade och försökte locka tillbaks honom.
Sen sprang han in på den vänstra remsan. Då andades jag ut en aning. Trots att det är en grusväg kommer det flera bilar och ibland lastbilar per dag där och vissa kör väldigt fort. Snorhalt var det dessutom så det är ju inte säkert dom skulle hinna stanna även om dom hann se honom.

På den vänstra remsan fortsatte han att springa uppåt mot området innan han äntligen stannade.
Jag fortsatte att försöka kalla in honom men han var inte speciellt intresserad av att komma. Dio hade jag kopplat när Eddie stack så han var hos mig. Ville inte ha två hundar på rymmen!
När Eddie inte gjorde någon ansats till att vilja komma tillbaks gick jag hemåt. Eddie stod bara kvar och glodde så jag tänkte att då lämnar jag honom och går så kanske han följer efter.
När vi försvann satte han av i full galopp hemåt men då blev jag rädd att han skulle bli påkörd på gatan i vårt område så jag vände och gick tillbaks och skrek STANNA till Eddie. Tack och lov vände han också så till slut stod vi mitt emot varann på varsin sida om diket.
Jag sa åt honom att komma, men icke! Han vågade inte hoppa över diket. Det är ju vattenfyllt med någon decimeter! Ve och fasa!

Eddie är envis men det är jag också så jag tänkte att han får allt lista ut själv hur han ska ta sig tillbaks. Jag går inte dit och hämtar honom. Vi stod där hur länge som helst men inget hände. Han gjorde väl några halvhjärtade försök att hitta ett ställe att hoppa över på men mest stod han bara där och glodde på mig så till slut gick jag vidare, ut på grusvägen där jag tog till höger bort från Eddie.
Då kom han äntligen, men när han väl kom fram till oss sprang han bara förbi och fortsatte åt andra hållet.
Suck! Ibland är han verkligen totalt hopplös och väldigt väldigt döv!
Jag satte mig på huk med Dio och började pilla i backen. Då tog nyfikenheten över så då kom han äntligen fram till mig och då blev det koppel på direkt. Han fick vara kopplad tills vi kom in på nästa åkerplätt och då fick han vara lös igen, men då skötte han sig.

Så idag bestämde jag redan i morse att hundarna skulle få gå ut en och en. Mest för att det är så halt och att gå med två hundar som drar i denna halka hade jag ingen lust med.
Med Dio blev det en halvlång runda där han stundtals fick träna på att vara lös. Han har lite knäck i lurarna han också men det hör väl åldern till.
När det var Eddies tur återvände vi till brottsplatsen: åkrarna. Jag hade laddat upp med mjukost på tub och kameran. Tänkte att jag även skulle träna på mitt fotande när vi ändå var i träningstagen.
Nu skulle det minsann bli egentid med inkallningsträning! Det gick betydligt bättre idag. Han stack inte en enda gång och kom nästan varje gång jag ropade. Sista biten höll han sig bara vid mig hela tiden så då blev det inte ens någon inkallning.
Vet inte om det var ostens förtjänst eller så var han kanske nöjd med sina race igår.

Suddig och dålig bild men var tvungen att spara den för han ser helt crazy ut!