Jag och Marie gjort en deal att vi ska sysselsätta våra hundar med något under minst en promenad per dag. Inget avancerat utan något tricks här, något hopp på bänk där. Lite smågrejer helt enkelt. Detta för att få dom mer uppmärksamma och kontaktsökande. Som det är nu så har inte mina någon vidare uppmärksamhet på mig när vi är ute och går. Matte är för jävla tråkig helt enkelt.
Det ska vi försöka ändra på! Eddie är ju som han är så det är inte säkert det funkar på honom, speciellt inte nu när det är löptikar i farten och han drar till fläckar och ska stanna och sniffa och slicka på varenda jäkla fläck men förhoppningsvis avtar det om några veckor då hans chipkastrering börjar verka. Lite mer fokus kommer han nog att få då men han är ju så smart den hunden så några små enkla övningar tycker han bara är löjligt och onödigt. Får helt enkelt försöka hitta något åt honom som han tycker är givande. Inte helt lätt så detta blir en utmaning.

Här kommer första veckans sammanfattning.

Måndag: Hamna om fel sida stolpe/träd, kort inkallning, hoppa upp på bänkar. Jättekul att hamna på fel sida om stolpen tyckte Dio medan Eddie bara suckade och frågade vad detta påhitt skulle vara bra för och om han måste. När jag sa att det måste han så suckade han lite till, gick runt stolpen och fortsatte sen med att nosa på sina älskade tikfläckar.

Tisdag: Det blev lite så där med aktivitet under promenad idag. När jag skulle gå ut med hundarna tidig eftermiddag sköt dom så jag fick vända tvärt och gå in med Eddie igen. Det blev en tur runt lilla skogsrundan med Dio då han fick vara lös. Tränade lite inkallning.
Middagsrundan blev också kort och jag hade då fullt sjå med att skvallerträna på grund av flera hundmöten. Men gjorde i alla fall lite tricks i form av snurra och vinka.

Onsdag: Dio var på playdate så det blev inte så mycket aktivitet för honom under promenaden mer än några snurrar och gå runt mig.
Med Eddie blev det lite balansträning i lekparken, sitt framför och backa.

Torsdag: Idag tog vi en paus från aktivitet mest p.g.a. dåligt väder så Eddie ville inte gå på några promenader utan gick mest och surade. Dio fick sin lunchpromenad med husse medan jag och Eddie var hos veterinären

Fredag: Lite hopp på bänkar, inkallning.

Lördag: Idag fuskade jag igen och det blev inte så mycket aktiviteter förutom den sedvanliga skvallerträningen.

Söndag: Eddie kom undan små påhitt idag också då han gick med husse på vår lunchutflykt och då fick vi mest koncentrera oss på att få Eddie lugn igen efter att ha blivit skrämd av skott från skjutbanan. Sen när han väl hade lugnat ner sig lite fick killarna leka i en fårhage och Eddie fick sen bära sin älskade pipleksak hela vägen hem. Med Dio blev det flera rundor runt stolpar och träd.

Så var det dags för veterinären igen, men ett planerat besök den här gången och den här gången hade jag bokat tid hos vår "reservveterinär" som jag kallar henne. Det var hon som körde igång med Eddies allergiutredning då vår ordinarie veterinär var sjukskriven och det var hon som var med och räddade livet på Eddie då han insjuknade i Addison. Redan första gången jag träffade henne så gillade jag henne. Hon visar ett stort engagemang, verkar kunnig och är väldigt trevlig. Hon kan inte ersätta vår ordinarie veterinär som är det bästa veterinärkåren någonsin vaskat fram, i alla fall enligt mig, men hon är en väldigt bra reserv. Dom påminner faktiskt ganska mycket om varandra både i kunnande och engagemang.

Dagens veterinär tog Eddies prover från förra veckan + hans skakningar på lite större allvar. Bland annat var hans vita blodkroppar för höga förra veckan så hon beslutade att ta ett nytt prov på samtliga värden för att vara på den säkra sidan och se vartåt det lutar, om det går åt rätt håll med värdena eller om de vita blodkropparna har ökat vilket i så fall kan tyda på en infektion i kroppen, men de höga värdena kan bero på kortisonet också.
Behöver jag ens nämna att Eddie skötte sig exemplariskt som vanligt? Han var väldigt flåsig och skakig idag vilket jag tror var en kombination av hunger och nervositet för han var skakig och flåsig redan i bilen och var väldigt flåsig och skakig på vägen hem också. Jag brukar ge honom en portion mat sent på kvällen innan vi ska till veterinären eftersom han ska fasta innan provet tas men igår glömde jag bort det så han var säkert hungrig stackarn plus väldigt nervös men han stod som vanligt helt stilla. Fantastiska Eddie!
Han blev väldigt stressad i väntrummet efteråt också av alla tjejer som var där vilket gör att mitt beslut om en chipkastrering känns ännu mer rätt. Idag har han juckat på kuddar och täcken så fort jag vänt ryggen till.

I eftermiddags ringde vår "addisonveterinär". Hon ville berätta att Eddies natrium och kalium ligger bra nu och att hon fått svar från addisonspecialisten som jag bad henne kontakta. Som jag misstänkte rådde specialisten oss till att byta till hydrokortison + att ge salt på maten, så från och med i morgon ska vi ge hydrokortison istället och så får vi hoppas att han får mindre biverkningar av det. Hydrokortison kommer vi att få ge oftare eftersom det inte har lika lång verkan som Prednisolonet men jag hoppas det räcker med två gånger om dagen så att det blir i samband med Florinefen. Och så får vi hoppas att hans levervärden går ner lite av det. Dom var nämligen också lite höga förra veckan. Vi ska också vara med i Addisonprojektet och lämna blod till forskningen om Addison. Det känns bra! Det mesta känns bra. Känner mig väldigt nöjd efter dagens besök.
Nu väntar vi bara på övriga provresultat också som dagens veterinär kommer ringa om när dom är klara. Hoppas på att dom också ska vara bra.
Sen blir det väl nytt blodprov om någon vecka misstänker jag men nästa veterinärbesök blir redan i morgon för då står chipkastrering på schemat.

För ett par veckor sedan blev jag kontaktad av en portisägare, en pensionär som hade hittat min webportfolio. Hur hon hittat till den vet jag inte och knappt hon själv heller.
Vi har haft tät mailkontakt och hon bor i Göteborg men brukar vara här i stan minst en gång i veckan. Så igår hade vi bestämt att ses för första gången med hundarna.
Hon har en tik som är runt 3 månader äldre än Dio och är totalt sjövild skulle det visa sig. Hon hade förvarnat mig om att hon kan slå över lite med andra hundar så Eddie fick stanna hemma dels p.g.a. det och dels p.g.a. att han blir så stressad (läs pilsk) av tikar när han inte är chipad.

När vi möttes stod vi och pratade en stund först utan att hundarna fick hälsa innan vi gick in i hundrastgården och släppte "fångarna" loss och herrejösses en sådan sjövild tjej! Det är nog det vildaste någonsin jag sett i portisväg. Eddie var vild som ung men den här var nog snäppet värre vilket jag inte trodde var möjligt men det var det visst. Att matten blivit avskräckt och aldrig mer vill ha en portis säger ju rätt mycket.
Hon var så vild att Dio blev rädd för henne och tyckte att hon var jobbig. Hon skuttade runt runt och skällde hela tiden, hoppade på Dio och slet i honom och var på honom hela tiden. Han gjorde några tafatta försök att säga ifrån men inte tillräckligt för hon gav sig inte. Men efter ett tag blev hon lite lugnare och då gick det bättre så han tyckte nog att det var lite kul i alla fall.

Detta är det sjukaste och mest inhumana jag läst på länge. Jag saknar ord. Får myndigheter bete sig precis hur som helst? Kan det verkligen vara sant?
Hur som helst så har jag skrivit på. Gör det du också!

http://www.skrivunder.com/stoppa_kronofogden_fran_att_ta_sallskapsdjuren

... och ner som en pannkaka.
I över en vecka nu har Eddie mått så himla bra. Pigg och glad och magen har varit tipp topp. Han har helt enkelt mått prima.
Men idag vände det tvärt.
Klockan 2 i natt ville han gå ut, men jag förstår fortfarande inte varför. Dålig i magen var han inte och inte speciellt kissnödig heller så antingen ville han ut och leta tjejer eller så var han orolig för att han inte mår bra.
I morse kl. 6 kräktes han. Han stoppade i sig en hel del pinnar igår så jag antog att det var därför. Han brukar alltid kräkas av det.
När han hade kräkts började han skaka. Tänkte att det var för att magen blev tom. När han är hungrig så blir han skakig. Gav honom torrfoder men det ville han inte ha. Gav honom kalvkorv bara för att se om han skulle rata sånt som är gott också men den slank ner i ett nafs. Det var i alla fall ett gott tecken.

Tre timmar senare stod han och pep för att han var hungrig. Fick mat men åt bara lite grann och var fortfarande skakig. Han fick sin medicin och en kortison trots att det egentligen är kortisonfri dag idag. Någon promenad ville han inte ta men gick i alla fall en kort sväng med husse.
Han har varit loj och slö. Han har inte varit vinglig men inte helt stadig på benen heller. Han har liksom gått ganska försiktigt som att han varit rädd att benen inte riktigt ska bära.
Exakt så blev han när han insjuknade också.
Petade i honom en till kortison och försökte få i honom lite mat. Väntade en stund men såg ingen förbättring. Funderade på om jag skulle avvakta men det var alldeles för mycket som påminde om hans första kris så jag beslutade mig till slut för att ringa djursjukhuset som tyckte att jag skulle åka in med honom. Sagt och gjort.
Vid 14-tiden kom vi in och vi fick vänta ett bra tag på veterinären. Medan vi väntade tog sköterskan blodprov och satte en kanyl uti fall att han skulle bli inlagd.
Veterinären kom och lyssnade och tog pulsen men allt var normalt. Blodproverna visade att han ligger bra till i sina värden också. Han hade några värden som visade rött men det beror på kortisonet enligt veterinären. Bland annat var levervärdet för högt men det var enligt henne inget att oroa sig för.
Någon kris hade han i alla fall inte men troligtvis fick han ett "skov", alltså att han var på väg att få en addisonkris men på grund av att jag gav honom extra kortison så lyckades jag häva den.

Vi blev hemskickade igen med ordinerad förändring av kortisondosen. Över helgen ska han äta 2 tabletter per dag av Prednisolonet (kortison). Efter helgen ska han äta en per dag. Florinef förblir oförändrat. Så det är väl bara och förbereda sig på att Eddie kommer kissa floder. Suck! Det var ju inte så här det skulle bli. Han som mått så bra sista veckan. Jag hade hoppats på att kunna sänka kortisonet snart. Men förhoppningsvis är detta bara tillfälligt.
Om en vecka är det nytt blodprov och så har jag sagt åt dagens veterinär att kontakta addison-specialisten på SLU så kanske dom får lite nya infallsvinklar.
Glad är jag i alla fall att han slapp bli inlagd!

Nu har Eddies mage mått bra i drygt en vecka. Det var ett tag sen den höll sig bra så länge så det känns hoppfullt.
Det skedde en del förändringar då för en vecka sen. Vad det är som gjort att magen mår bättre vet jag inte eftersom det blev flera förändringar på en och samma gång. Jag har mina misstankar men kan inte veta säkert.

Dels så bytte jag foder till ett "magfoder" Arion Health & Care Digestive Sensitive. Jag började också fasa in färskfoder Bravo Bas med vom. Vi började med en kvarts burgare till frukost, sen en kvarts till varje måltid och nu är vi uppe i en halv till varje måltid och *peppar peppar* än så länge har inte magen slagit bakut.
Utöver foderbyte höjdes även florinefen för en vecka sedan och min misstanke är att på grund av att han hade så usla värden på senaste blodprovet så kan det vara det som gjorde att magen krånglade. Nu ligger han förhoppningsvis jämnare och har mer balans i kroppen plus att jag har börjat hälla salt på hans mat också vilket också kan bidra till att han mår bättre.
Svårt att veta som sagt men just nu spelar det ingen roll. Huvudsaken att han mår bra.
Han ska nu få äta detta magfoder ett tag och sen ska jag prova att fasa in hans vanliga foder och då lär jag märka om det är magfodrets förtjänst eller om det är något annat som fått ordning på hans mage.
Glad är jag i alla fall att det hjälpt hittills med bara lite ändringar i kosten. Tänk vad lite förändringar kan göra! Och så tycker vissa att jag borde avliva honom...
Tur att man inte lyssnar på sådana som ingenting vet om hans livskvalitet.

Nähepp... Det blir ingen sänkning av kortisonet som jag hade hoppats på. Veterinären ringde idag och Eddies värden är sämre än på länge så nu blir det höjd dos Florinef från 3,5x2 till 4x2, alltså 8 per dag. Kortisonet förblir detsamma, 1 tablett varannan dag. Sen blir det nytt blodprov om ett par veckor.
En tanke är att hans magproblem kanske beror på att hans värden är skeva. Med lite tur är det så. Jag hoppas det.
Men jag har ändå köpt specialfoder idag. Hade tänkt beställa det på nätet men åkte ner till zooaffären i förmiddags för att köpa färskfoder. Jag trodde inte att dom skulle ha det specialfoder jag var ute efter. Märket visste jag att dom hade men tidigare har dom bara haft de vanliga sorterna. Jag tog mig en titt ändå och till min stora förvåning och glädje så har dom numer även specialfoder och det kostade lika mycket som på nätet. Brukar vara dyrare i butik annars men så var inte fallet.
Tänk om jag hade vetat det i somras att dom numer även har specialfoder. Då hade jag sluppit beställa allergifoder på nätet och hade dessutom kunnat få ytterligare en stämpel på kortet. Man får nämligen var 7:e säck gratis. Men nu vet jag i alla fall till nästa gång att jag inte behöver köpa på nätet, om det nu blir någon nästa gång. Jag hoppas fortfarande på att han ska kunna äta Bozita Robur igen så småningom.
Så det blev en säck specialfoder och en låda färskfoder.

Färskfodret får ligga i frysen och vänta ett tag. Först ska jag låta honom äta specialfodret ett tag så att magen får chans att lugna ner sig, om jag nu lyckas få i honom det. Han ratade det direkt men jag får väl försöka lura i honom det.
Om det går bra och magen blir bra så ska jag sen introducera färskfodret sakta men säkert. Jag tror att jag gav dom för mycket av det färskfoder jag köpte innan helgen. Dio är fortfarande risig i magen och vad jag vet har varken han eller Eddie ätit något olämpligt så det måste nästan vara färskfodret som är boven.
Gör om, gör rätt till nästa introduktion.
Nu hoppas jag verkligen att det ska bli ordning på magen, att hans värden blir stabila och att vi snart kan sänka kortisonet och inte behöva åka till veterinären för blodprov var och varannan vecka.