Detta är det sjukaste och mest inhumana jag läst på länge. Jag saknar ord. Får myndigheter bete sig precis hur som helst? Kan det verkligen vara sant?
Hur som helst så har jag skrivit på. Gör det du också!

http://www.skrivunder.com/stoppa_kronofogden_fran_att_ta_sallskapsdjuren

... och ner som en pannkaka.
I över en vecka nu har Eddie mått så himla bra. Pigg och glad och magen har varit tipp topp. Han har helt enkelt mått prima.
Men idag vände det tvärt.
Klockan 2 i natt ville han gå ut, men jag förstår fortfarande inte varför. Dålig i magen var han inte och inte speciellt kissnödig heller så antingen ville han ut och leta tjejer eller så var han orolig för att han inte mår bra.
I morse kl. 6 kräktes han. Han stoppade i sig en hel del pinnar igår så jag antog att det var därför. Han brukar alltid kräkas av det.
När han hade kräkts började han skaka. Tänkte att det var för att magen blev tom. När han är hungrig så blir han skakig. Gav honom torrfoder men det ville han inte ha. Gav honom kalvkorv bara för att se om han skulle rata sånt som är gott också men den slank ner i ett nafs. Det var i alla fall ett gott tecken.

Tre timmar senare stod han och pep för att han var hungrig. Fick mat men åt bara lite grann och var fortfarande skakig. Han fick sin medicin och en kortison trots att det egentligen är kortisonfri dag idag. Någon promenad ville han inte ta men gick i alla fall en kort sväng med husse.
Han har varit loj och slö. Han har inte varit vinglig men inte helt stadig på benen heller. Han har liksom gått ganska försiktigt som att han varit rädd att benen inte riktigt ska bära.
Exakt så blev han när han insjuknade också.
Petade i honom en till kortison och försökte få i honom lite mat. Väntade en stund men såg ingen förbättring. Funderade på om jag skulle avvakta men det var alldeles för mycket som påminde om hans första kris så jag beslutade mig till slut för att ringa djursjukhuset som tyckte att jag skulle åka in med honom. Sagt och gjort.
Vid 14-tiden kom vi in och vi fick vänta ett bra tag på veterinären. Medan vi väntade tog sköterskan blodprov och satte en kanyl uti fall att han skulle bli inlagd.
Veterinären kom och lyssnade och tog pulsen men allt var normalt. Blodproverna visade att han ligger bra till i sina värden också. Han hade några värden som visade rött men det beror på kortisonet enligt veterinären. Bland annat var levervärdet för högt men det var enligt henne inget att oroa sig för.
Någon kris hade han i alla fall inte men troligtvis fick han ett "skov", alltså att han var på väg att få en addisonkris men på grund av att jag gav honom extra kortison så lyckades jag häva den.

Vi blev hemskickade igen med ordinerad förändring av kortisondosen. Över helgen ska han äta 2 tabletter per dag av Prednisolonet (kortison). Efter helgen ska han äta en per dag. Florinef förblir oförändrat. Så det är väl bara och förbereda sig på att Eddie kommer kissa floder. Suck! Det var ju inte så här det skulle bli. Han som mått så bra sista veckan. Jag hade hoppats på att kunna sänka kortisonet snart. Men förhoppningsvis är detta bara tillfälligt.
Om en vecka är det nytt blodprov och så har jag sagt åt dagens veterinär att kontakta addison-specialisten på SLU så kanske dom får lite nya infallsvinklar.
Glad är jag i alla fall att han slapp bli inlagd!

Nu har Eddies mage mått bra i drygt en vecka. Det var ett tag sen den höll sig bra så länge så det känns hoppfullt.
Det skedde en del förändringar då för en vecka sen. Vad det är som gjort att magen mår bättre vet jag inte eftersom det blev flera förändringar på en och samma gång. Jag har mina misstankar men kan inte veta säkert.

Dels så bytte jag foder till ett "magfoder" Arion Health & Care Digestive Sensitive. Jag började också fasa in färskfoder Bravo Bas med vom. Vi började med en kvarts burgare till frukost, sen en kvarts till varje måltid och nu är vi uppe i en halv till varje måltid och *peppar peppar* än så länge har inte magen slagit bakut.
Utöver foderbyte höjdes även florinefen för en vecka sedan och min misstanke är att på grund av att han hade så usla värden på senaste blodprovet så kan det vara det som gjorde att magen krånglade. Nu ligger han förhoppningsvis jämnare och har mer balans i kroppen plus att jag har börjat hälla salt på hans mat också vilket också kan bidra till att han mår bättre.
Svårt att veta som sagt men just nu spelar det ingen roll. Huvudsaken att han mår bra.
Han ska nu få äta detta magfoder ett tag och sen ska jag prova att fasa in hans vanliga foder och då lär jag märka om det är magfodrets förtjänst eller om det är något annat som fått ordning på hans mage.
Glad är jag i alla fall att det hjälpt hittills med bara lite ändringar i kosten. Tänk vad lite förändringar kan göra! Och så tycker vissa att jag borde avliva honom...
Tur att man inte lyssnar på sådana som ingenting vet om hans livskvalitet.

Nähepp... Det blir ingen sänkning av kortisonet som jag hade hoppats på. Veterinären ringde idag och Eddies värden är sämre än på länge så nu blir det höjd dos Florinef från 3,5x2 till 4x2, alltså 8 per dag. Kortisonet förblir detsamma, 1 tablett varannan dag. Sen blir det nytt blodprov om ett par veckor.
En tanke är att hans magproblem kanske beror på att hans värden är skeva. Med lite tur är det så. Jag hoppas det.
Men jag har ändå köpt specialfoder idag. Hade tänkt beställa det på nätet men åkte ner till zooaffären i förmiddags för att köpa färskfoder. Jag trodde inte att dom skulle ha det specialfoder jag var ute efter. Märket visste jag att dom hade men tidigare har dom bara haft de vanliga sorterna. Jag tog mig en titt ändå och till min stora förvåning och glädje så har dom numer även specialfoder och det kostade lika mycket som på nätet. Brukar vara dyrare i butik annars men så var inte fallet.
Tänk om jag hade vetat det i somras att dom numer även har specialfoder. Då hade jag sluppit beställa allergifoder på nätet och hade dessutom kunnat få ytterligare en stämpel på kortet. Man får nämligen var 7:e säck gratis. Men nu vet jag i alla fall till nästa gång att jag inte behöver köpa på nätet, om det nu blir någon nästa gång. Jag hoppas fortfarande på att han ska kunna äta Bozita Robur igen så småningom.
Så det blev en säck specialfoder och en låda färskfoder.

Färskfodret får ligga i frysen och vänta ett tag. Först ska jag låta honom äta specialfodret ett tag så att magen får chans att lugna ner sig, om jag nu lyckas få i honom det. Han ratade det direkt men jag får väl försöka lura i honom det.
Om det går bra och magen blir bra så ska jag sen introducera färskfodret sakta men säkert. Jag tror att jag gav dom för mycket av det färskfoder jag köpte innan helgen. Dio är fortfarande risig i magen och vad jag vet har varken han eller Eddie ätit något olämpligt så det måste nästan vara färskfodret som är boven.
Gör om, gör rätt till nästa introduktion.
Nu hoppas jag verkligen att det ska bli ordning på magen, att hans värden blir stabila och att vi snart kan sänka kortisonet och inte behöva åka till veterinären för blodprov var och varannan vecka.

Har knappt sovit en blund i natt. Eddies mage har varit kass hela natten så jag fick springa ut och in som en skottspole. Precis när jag hade slumrat till var det dags igen, Jag misstänker att det kanske kan vara färskfodret som ställt till det då det senare visade sig att även Dio var kass i magen.

Hur som helst så skrev jag om detta på facebook. Tyvärr blir det lite för ofta negativa statusar på min fejjan eftersom Eddie har de problem han har och man vill på något sätt spy ur sig detta och kanske få lite råd från andra som har samma erfarenhet. Men jag skriver även om de ljusa stunderna då han springer omkring och viftar på svansen hela morgonen, då han glatt hoppar upp i sängen och pussas, då vi tränar och han är så taggad att man knappt sett på maken, då han klurar ut saker, då han tar egna initiativ som att springa in i badrummet och slå på kranen när han är törstig, om blodprovssvar som ser bra ut, om mediciner som justeras till det bättre, om hans glädjeryck han får så gott som dagligen o.s.v. o.s.v.
Men idag var en sån dag då jag var otroligt trött (inte så konstigt kanske!), less och väldigt arg på denna vidriga sjukdom och på att vi alltid har sådan otur med allt.
Inte långt efter att jag postat min statusuppdatering fick jag ett PM med en fråga "i all välmening" om jag inte tänkt tanken att låta Eddie somna in. Personen ifråga hade gjort det om det var hennes hund.
För det första tycker jag det är otroligt fräckt att ställa en sådan fråga. Det angår ingen om Eddie ska få lämna in i förtid eller inte. Ingen! Det är något mellan mig och veterinären. Det är enbart vi som ser hur han mår och vet om Eddie har ett drägligt liv eller inte. Någon som aldrig träffar honom är inte rätt person att bedöma om han har livskvalitet eller inte.
Men visst har jag tänkt tanken, många gånger, och jag slåss med den dagligen hur långt man ska låta det gå, var gränsen går, om det är värt allt lidande, kämpande, pengar.

Efter en månads veterinäruppehåll, vilket är rekord sen eländet började, var det dags för blodprov igen igår. Hade försökt få tid hos vår veterinär men hon var som jag misstänkte fullbokad och nu har hon gått på mammaledighet så det sket sig. Riktigt dålig timing med hennes mammaledighet. Skulle verkligen behöva diskutera och bolla lite med henne, men nu får vi hålla till godo med de andra veterinärerna.

Hade hoppats på att få hamna hos någon av de andra bra veterinärerna men vi hamnade hos den jag gillar minst. Hon är trevlig och så men upplevs som väldigt enkelspårig och.. jag skulle inte säga okunnig men inte så engagerad som jag skulle önska. Egentligen hade jag tänkt diskutera både det ena och det andra, bland annat om byte till hydrokortison men det ämnet har jag diskuterat förut med henne utan framgång så jag insåg att det inte var någon idé att ta upp såna diskussioner igen med henne.
Eddie har också haft skakningar till och från senaste tiden, något som jag också måste ta upp till diskussion. Jag nämnde det igår för den veterinären men hon hade ingen teori om varför, mer än att "äldre hundar brukar få det" men varför Eddie får det hade hon ingen svar på och inte vad man ska göra åt det heller.
Så jag ska försöka komma till en annan veterinär nästa gång och ta upp alla problem då istället. Ingen kan mäta sig med vår veterinär för med henne kan man prata om allt, hon lyssnar, kommer med råd och engagerar sig, men nu är ju hon borta så det går inte. Som jag önskar att hon inte skulle vara mammaledig! Skulle verkligen behöva henne nu. Men det finns en till som jag fått ungefär samma intryck av så jag ska ta upp det med henne istället, om det nu går att boka in sig hos henne.
Hur som helst hoppas jag att hans värden är bra nu i alla fall så att vi kan sänka kortisonet lite. Han blir fortfarande väldigt kissnödig till och från och har kissat inne ett par gånger senaste månaden.

Rent allmänt mår han hyfsat bra nu annars. Han är glad och pigg men, för det finns ett stort men... Hans mage krånglar. Den svänger mellan bra och dålig och det svänger snabbt. Den kan vara bra på morgonen, dålig mitt på dagen och bra igen på kvällen. Jag har försökt hitta ett mönster eller komma på om det är något han inte tål men jag går bet. Har inte hittat någon logik i det alls. För ett par veckor sedan hade bajsat i soffan och i sin bädd när jag var borta en sväng. Idag när vi hade varit och handlat hade han bajsat i soffan igen.
Det är riktigt jobbigt med hans dåliga mage och jag har ingen aning om vad jag ska göra åt det mer än att prova olika foder. Han har ätit Bozita Robur Sensitive men det verkar ju inte hjälpa. Veterinären tyckte jag skulle testa något annat "sensitive-foder" typ Royal Canin eller annat svindyrt foder men det känns lite lönlöst på något vis. Bara för att dom är dyrare behöver dom ju inte vara bättre. Min budget är ju inte mycket att hurra för heller så jag kan inte lägga 700:- på en säck torrfoder. Vet inte riktigt vad jag ska göra. Men jag har i alla fall bestämt mig för att prova färskfoder som komplement till torrfodret. Har köpt en limpa Bravo special lamm som jag börjat introducera nu och jag hoppas att det ska hjälpa i längden. Annars får jag fortsätta att prova mig fram i foderdjungeln. Det borde ju finnas något foder som inte kostar multum som kan hålla ordning på hans mage. Frågan är bara vad?

Regn och rusk och en ond fot har satt stopp för långpromenader och utomhusaktiviteter senaste dagarna.
Vi har tränat lite inomhus istället med bakdelskontroll, städa och andra tricks men det räcker inte för att fylla dessa killars aktivitetsbehov.
Eddie har vankat av och an på kvällarna, tömt sin leksakslåda gång på gång, burit iväg med den, pipit och varit allmänt besvärlig. Helt klart understimulerad, kanske i kombination med olycklig kärlek av alla löpande tikar.

Så idag var det äntligen uppehåll och lite blå himmel så jag bet ihop och haltade iväg med min onda fot bort till grusplanen för att träna lite rallylydnad.
Eddie tycker det är så fantastiskt kul!
Lät hundarna springa av sig lite först eftersom dom nästan exploderade så fort vi kom in på planen. Eddie vill aldrig leka nu för tiden så stackars Dio får stå ut med en rytande Eddie och försöka leka på egen hand istället. Eddie vill mest bara.. ja jag vet inte vad han vill göra egentligen. Han är ju gärna lös men springer inte omkring så mycket längre.

Började träna med Dio eftersom han har mest energi och behöver lugna ner sig lite innan han kan sitta bunden utan att få psykbryt. Dio är fortfarande väldigt barnslig och omogen och det märks framför allt i träning. Han flamsar mest omkring, men det har blivit bättre. Han har lite lättare för att koncentrera sig nu och längre stunder åt gången. Idag såg jag helt klart en förbättring mot sist vi var där och tränade för några veckor sen. Visst flamsade han omkring nu också men inte lika mycket som sist så det blir bättre och bättre. Han börjar nog förstå så smått skillnaden på träning och lek.
Mitt mål med Dio är att till våren/sommaren ställa upp i inofficiella rallylydnadstävlingar, om jag hittar någon/några i närheten. Det kan vara en bra början. Då ser man hur han reagerar i tävlingssammanhang och man får ett litet hum om hur man ligger till, vad man måste träna mer på etc.
Vi har massor att träna på i nuläget. Han ställer/sätter sig alltid snett eller framför mig med ena tassen i luften, går lite framför mig i fot så det blir svårt med svängar t.ex. Och så är det en hel del moment som han inte kan överhuvudtaget, som sitt och ligg i rörelse, att sitta/ligga kvar utan att röra sig när jag går ett varv runt honom, att backa rakt, att följa mig framifrån rakt etc. etc.
Men om vi ligger i och tränar regelbundet under vintern så kanske det ser hyfsat bra ut till våren. Det är i alla fall min förhoppning.

Med Eddie kan jag ju inte tävla vilket är himla synd. Jag har aldrig haft några sådana ambitioner med honom eftersom han är så speciell och inte riktigt funkar som andra hundar. Men nu när han är så tokig i mat/godis och om han dessutom kastreras så skulle han nog kunna tävla. Han är i alla fall tokfokuserad när vi tränar, kan momenten ganska bra även om det finns vissa detaljer att slipa på. Men han är väldigt lättlärd och snabbtänk och på sätt och vis lättare att träna med än Dio. Eddie förstår mycket snabbare vad som förväntas av honom. Dio behöver längre tid på sig och är inte lika tålmodig.
Så jag tror att det skulle kunna gå bra i tävlingar med Eddie nu när han blivit så himla fokuserad. Men tyvärr får han ju inte tävla så vi får nöja oss med att träna för skojs skull. Jag hoppas att Dio så småningom ska få samma fokus också bara han får mogna lite för till våren ska jag ta mod till mig och tävla för första gången. Det kan ju inte gå annat än åt helvete ;)